Lammershoek Cellarfoot Mourvèdre 2011 & Testalonga El Bandito Chenin Blanc 2010

Lammershoek Cellarfoot The Mourvèdre 2011 är ytterligare ett vin från F's Sydafrikaresa tidigare i våras. Samma producent som tidigare. Detta är också ett riktigt bra vin och bjuder på snygg blandning av mörk och ljus frukt, greppiga men mogna och fina tanniner och riktigt bra syra. Gott vin, kanske inte i klass med det förra men ändock mycket bra! 

Testalonga El Bandito Chenin Blanc 2010 är ett vin som fermenterades utan avstjälkning (bara hela klasar rakt ner i tankarna) efter avslutad fermentering fick vinet spendera nästan två år(!) på skal, stjälkar, jästfällning och allt annat som kan ha följt med! Det är Craig Hawkins, vinmakare på nyss nämnda Lammershoek, egna projekt som han började med vid sidan om samtidigt som han tog över som vinmakare på Lammershoek 2009. Läs mer här.

Orange färg och en aning grumligt, mycket volatil näsa till en början men med lite luft och värme kommer mycket frukt och mineral fram. Doften påminner om gula plommon, mogna citroner, grapefrukt, aprikoser och en liten ton av smultron som ligger där i bakgrunden. Paletten är riktigt sjuk med bra bett i tanninerna(!), skyhög syra, ganska fet kropp och långt läskande avslut. Kan tänka mig att detta vinet är lite för mycket för vissa konsumenter men själv tycker jag det är fruktansvärt läckert! 

JUST DET! Fick resultatet från WSET Diploma Unit 5 (läs inlägg här) som jag skrev för ett par månader sedan. Pass with Merit blev det, något som jag är helnöjd med. Bara tre delar kvar!

Erik

Sightglass Coffee och RN74

Börjar dag i San Francisco med kaffe på übergrymma Sighglass Coffee, hade lätt kunnat spendera halva dagen där och bara dricka och snacka kaffe. 

Owl's Howl espresso

Började i topp-baren som denna vecka körde tema Colombia. Jag började med en enkel El Meridiano AAA, Tolima, Colombia. Fruktansvärt bra enkel med mycket vanilj, torkade aprikoser och en krämig textur, kanske fattades lite syra för en syra-sucker som mig men fortfarande riktigt bra! Brygg nummer två var en Finca las Florestales från Maximino Gutierrez bryggd i aeropress. Också denna riktigt bra, när den väl svalnade så kom det fram mycket rödbäriga toner och den hade genomgående en klockren lätt kropp med mycket syra, bra skit! Innan jag gick tog jag även en Owl's Howl som är en espressoblend på tre stycken olika ursprung, denna gång Tanzania (peaberry) , Colombia och Guatemala. Sjukt bra kaffe! Bästa espresso på riktigt länge, rakt upp i min gränd med citrus, röda bär, skyhög syra och lagom fyllig kropp. 

Fint vin- och spritskåp

Efter kaffet gick jag upp mot staden och vips så låg RN74 där, ja varför inte ta en lätt lunch här? Hört att de ska ha en del bra vin här... Kycklingsalladen var absolut godkänd dock lite tråkig, men vinerna var desto bättre. Jag började med ett glas Domaine Leflaive Macon-Verze 2011 och kikade lite på menyn, ett enkelt välgjort och jävligt gott vin bara. När min sallad kom in beställde jag Ramonet Chassagne-Montrachet 'Boudriottes' 1er Cru 2010, kom från nyöppnad flaska så det var väldigt återhållsamt men började öppna upp sig mer och mer i glaset. Rikligt med färska hallon och drottningsylt utan sylt, relativt lätt kropp, snygg hög syra men vinet behöver lite tid för att få alla delar på plats. Gott redan nu dock! Efter lite pratande med killen bakom baren om mat, vin och annat så skickar han fram ett litet glas Marc Roy Gevrey-Chambertin 'Clos Prieur' 2009, den här flaskan har varit öppnad ett tag och bjuder direkt på en skönt örtig och lite köttig näsa, mer åt det klassiska hållet skulle jag vilja säga, även snäppet mörkare i frukten än det förra vinet, snygg syra och en del ekkrydda på paletten. Två riktigt goda, välgjorda viner som inte är allt för komplicerade utan att man kan sopa i sig dem till en lätt lunch på RN74. 

Kycklingsallad med betor och getost

Som dessert tog jag ett glas Huët Vouvray Clos de Bourg Moelleux 2002, en värdig ersättare till vilken dessert som helst måste jag säga! Skönt morgonkissgul färg och med underbara aromer som låg sådär lagom mellan ungdom och mognad. Gott!!

Det är smått berusad som jag vinglar iväg i eftermiddagssolen och ner mot staden för mer äventyr.




Erik

Mondavi dag 4

Mer Fumé Blanc!

Robert Mondavi Fumé Blanc Reserve 2005
Robert Mondavi Fumé Blanc Reserve 2006
Robert Mondavi Fumé Blanc Reserve 2007
Robert Mondavi Fumé Blanc Reserve 2011

Underbara viner rakt igenom, dock var första flaskan av 2007 ganska illa oxiderad och hade lite feltoner men flaska nummer två var förmodligen den bästa i hela flighten. Genomgående snygg mineralitet, mycket mogen citrus, vita persikor, en del autolys och viss ek. Syran och strukturen är helt klockren, eftersmaken sitter i riktigt länge. De här vinerna växer verkligen på mig men de behöver ett par år på rygg för att komma till sin rätt.

Kvällen avslutades med middag och en skön flight med 4 årgångar CSR; 2009, 1999, 1989, 1979 samt som avslutande flaska; To Kalon Vineyard CSR 1998 från magnum. 

Riktigt bra viner alla av dem, 2009 med massa potential, 1999 som den mest komplexa, 1989 som den mest klassiska med en skvätt brett i sig och 1979 som den äldsta men med sjukt mycket liv i sig och mer rödfruktig än de andra tre vilket passade mig perfekt. To Kalon Vineyard CSR 1998 var nog kvalitetsmässigt vassast av dem alla, kanske inte helt i min stil då det är ett riktigt stort och maffigt vin men fortfarande riktigt bra. 

Erik

Mondavi dag 3

Temat för dagen var Fumé Blanc, en stil som verkligen tilltalar mig som i vanliga fall inte är något fan av Sauvignon Blanc.

I-Block Fumé Blanc inmundigat i I-Block

I-Block Fumé Blanc 2009, är ett single-vineyard, single-block-vin från 60-åriga stockar som fermentaras på franska ekfat varav cirka 30-40% nya. Resultatet blir ett otroligt krämigt och stort vin men fortfarande med elegans och finess. Det är moget gulfruktigt med skyhög syra och grym textur, avslutet är långt och doften av vita blommor är det som dröjer sig kvar. Underbart gott! 

Inte Sauvignon Blanc som blommar utan Cabernet Franc
Blomningen har börjat cirka två veckor tidigare än förra året

Erik

Mondavi dag 2

Dag två, vi börjar med föreläsningar om världens Cabernet Sauvignon fortsätter med Kaliforniens Cabernet Sauvignon och avslutar med Cabernet Sauvignon från Napa.

Två lagom förfriskade herrar!
Jag till vänster och Mark de Vere MW till höger.

Bästa vinet för dagen går till Slanted House Sonoma Mountain CS 2009 Ivy Glen Vineyard, med härliga toner av röda körsbär, nästan lite mandel, bra integrerad ek, blå blommor, röda äpplen och torkade örter. Syran är riktigt hög och klockrent uppfriskande, underbar struktur och snygga greppiga tanniner. På paletten bjuder vinet på lite mörkare toner och drar åt tobakshållet. Riktigt gott! Ett fynd för sina 50$, endast 50 stycken lådor tillverkade.


På kvällen äter vi middag på restaurang Celadon i downtown Napa där vi dricker Robert Mondavi CSR 1995 och Pillar Rock CS Stags Leap 2009. CSR 1995 var lite trött även den kom på magnum, känns som den mognat fort Pillar Rock var dock riktigt bra, snyggt juicig som en Stags Leap CS ska vara. Maten var för övrigt riktigt sjuk, enorma portioner och snuskiga upplägg! Kolla in Marks Polenta!!!



Erik

Mondavi dag 1

Första dagen hos Robert Mondavi, vi börjar med att säga hej och dricka en del vin.

Krug GC - förmodligen lite tid på flaska, känns mer utvecklad än vanligt. Mycket brödiga toner och krämig munkänsla, syran är klockren som vanligt. Alltid lika bra.

Domaine Gros Frere et Soeur Clos de Vougeot 2009 - lätt och rödbärigt, mycket bättre än senast, behöver dock tid för att öppna upp sig även flaskorna är öppnade ett par timmar i förväg. Kanske lite väl enkelt för att vara GC? Av någon anledning serverades havsaborre med romanescosås till, tog över vinet totalt...

Ch. Margaux 2006 - Ceder, plommon, lite stall, elegant och bra bett i tanninerna i avslutet, förvånande gott redan nu. Men skulle behöva mer tid på flaska så klart. Klockrent till vaktel på matvete kokt i vaktelbuljongen. Riktigt bra!

Tenuta San Guido Sassicaia 2008 - bjuder som vanligt på massa ungdomlig frukt och en del eksötma, efter ett tag kommer dock den fina grönörtigheten och komplexiteten fram. Detta kommer bli så bra om några år, gillar verkligen 2008 som årgång också svalt och härligt. Serverades till kroketter på svamp, tryffel och permesan. Bra skit!

Penfolds Grange 2006 - Nu pratar vi frukt! Grange är verkligen ett stort vin och är inte blyg för någon; blåbär, ekfat, lakrits och torkade örter. Gott till lammburgare! Kommer det bli lika bra som 1996 som jag provade igår?

Robert Mondavi Winery CSR 2009 - 2009 har inte släppts på marknaden än men är senaste buteljerade årgången. Serverades ur både halvmagnum och dubbelmagnum, märktes dock ingen direkt skillnad mellan buteljerna men det kommer nog med ålder.. En blandning mellan mörka och röda bär, nypon är det som slår mest på näsan och detta är verkligen ett sjukt bra vin just nu med sina mjuka tanniner och höga syra. Gott till mer vaktel, lammburgare, kroketter och lokala ostar.

Erik

Oaxen Slip

Börjar min resa mot San Francisco med ett stopp på Oaxen Krog och Slip, ikväll är det den charmiga bistrodelen Slipen som jag besöker. Krogen får bli nästa gång... 

Rullar in vid nio tiden och sätter mig i baren, personalen är mycket trevlig och alert och undrar vad jag vill ha, så jag börjar lite enkelt med ett glas André Jacquart BdB NV och ett gäng fiskkroketter som serveras med romsås. Champagnen är underbart god som vanligt med kroketterna faller inte mig på läppen då de är lite torra och smaklösa.

Nästa vin får jag blint av H som bara kort hinner säga hej och att det är lite körigt ikväll, det är ju trots allt första kvällen som krogen officiellt har öppet. Okej, det här kan jag! Sjukt god Barolo med viss mognad och jag vet att de har Cappellano Pie Rupestris 2003 på vinpaket så jag slår till på det, helt rätt visar det sig. Efter lite guidning av personalen slår jag till på "Råbiff med syrad grädde, senapsmajonäs och surdegskrutonger" som sällskap för vinet, det visar sig vara en klockren kombination och både vin och mat går ner lite för fort. Men för att råda bot på det beställer jag ett glas Rosso di Montalcino från Stella Di Campalto, missade årgången men tror det var 2008. Efter lite sippande på det och småpratande med folket bakom baren bestämmer jag mig för att slå till på en varmrätt även jag är ganska mätt. Det blir "Griskinder med syrad gurka, oxmärg och puré på vitlök och potatis", en mycket god rätt som hade passat ännu bättre till vinet om inte det varit en riklig mängd rå lök på toppen. Nu kommer ytterligare ett litet smakprov in blint, vinet är lite dimmigt och orange i färgen, hmm, det här är svårare. Tydligt skalmacererat och aromatiskt men ursprunget är inget jag hittar, efter en stund avslöjar H att det är Weingut Loimer - Achtung Wein, 24h på skal och den druvan ger en väldigt aromatisk näsa och ett vin som är underbart lättdrucket. 

Nu är jag så mätt så jag inte vet vad jag heter... En kaffe hade suttit fint, en enkel och en 2'a Domfrontais får det bli, gott och ett bra avslut på en bra måltid. Dock är det inte riktigt över än, H kommer ut och säger att krogen snart är tom på folk och jag kan få ta en titt, han har även med sig en skvätt Belotti Bianco 2011 Semplicemente, druvan är Cortese, området Piemonte (Tassarolo) och endast 8000 flaskor gjorda. Och vilket jävla vin det är! Biodinamica, naturale, senza solforosa! Kan det bli bättre? Tusen tack för besöket Oaxen Slip men också tack till H som hade ett par minuter över för mig!

Erik

Champagne, San Gimignano, Tannat, Cider, Dolcetto & Barolo

Nu har verkligen min mobilkamera lagt av helt, men här kommer en sista bildskörd på lite som druckits den senaste tiden (läs januari...)

Cuvée Saint-Anne är en underbar NV-champagne från den oerhört skickliga producenten Chartogne-Taillet i Merfy, deras Les Barres på ren Pinot Meunier är en av mina bästa champagner någonsin. 

Nästa vin är ett tips från Italienska Vinare, jag hade spanat in det här vinet länge och när jag läste deras bloggpost så slog jag till på en flaska. Montenidoli Tradizionale är en skalmacerarad Vernaccia från San Gimignano. Underbart parfymerat och flörtigt, gott som synden! 

Castel Puyul 1996 Tannat från Uruguay gick vi vilse på riktigt ordentligt när Ålänningen blindade, riktigt gott vin var det iaf för inga pengar!

Cider är som sagt min passion här i livet och denna cider från Drouin är helt klockren för sina 4.50€ på båten, mycket renare och kompaktare än tidigare modeller. Mycket bra! 

Dolcetto när den är som bäst? Ja jag tror det! G.D Vajras Dolcetto är förmodligen den bästa Dolcetto jag har provat. Underbart natur-stylat och charmigt, dör lite av godhet!

Ytterligare ett blindvin, jag och Oaxen-Henrik gissar på varmt år Barolo båda två han är inne på 2003 och jag 2005. M. Marengo Bricco Viole 2007 är vinet och det har verkligen utvecklats fort, lite väl fort faktiskt, höll inte riktigt måttet enligt mig eller Henrik. 

Erik